Dancing queen's
Nu har det gått drygt en vecka sen jag bytte jobb. Numera jobbar jag med Bellabus och tre galna och roliga kockar, Urban känner jag sen inna´n som tur är..vi är nog lika snuskiga i pratet båda två. Skönt med någon som man kan skoja ordentligt med.
Jag trivs som fisken i vattnet, smärtan har väl inte försvunnit bara sådär(provar nu för tillfället akupuntur och får se som det hjälper) men alla är medvetna om hur läget är och är mycket förstående. Chefen har mer bekymmer om att jag inte säger till när det gör ont utan "kör på ändå" . det stämmer nog men Bella frågar väl sisädår 20 ggr på en dag om jag vill ha avlösning i kassan. hon e för go den bruden. Visst blir det "rusher" men det går inte att jämföra med mitt förra. Nu är det mindre rörigt och man gör sin uppgift.
Skillnaden är att man förbereder på morgonen för raster och luncher, sen är det full fart under lunchen, sen städar man.
Det kommer en del "kafferucher" när trötta studenter vill ha kaffe och smögåsar. Men när de kommer fram till kassan har det redan tagit det som ska inhandlas, bara att ta betalt liksom.
Det jag stör mig på och som gör att Ulle blir rörig i huvudet är när det slängs pengar runt mig för att en del inte orkar stå i kö som tar en halv minut.."men jag ska bara ha en kaffe" ..jaja
Igår gjorde Bella och jag en ny påhittad dans till låten "higher and higher" jag höll på att kissa på mig, så mycket skrattade jag...ja herregud vi jobbar och har så kul ihop..ÄNTLIGEN är vi ihop igen..det var två år sen sist men det känns nu som vi aldrig varit isär.
Fy tusan vad jag skratta och busat den senaste veckan...vi har dock jobbar hårt emellan.
Håller tummarna att min nackjävle orkar detta, men det kan man inte veta...jag möblerar om hej vilt i kassan för att det ska passa mig...har dessutom fått en arbetsterapeut som ska hjäla mig att se ut vad jag behöver för hjälpemedel för att allt ska funka så bra det bara kan..
Visst är det tokigt att man är så rädd för det nya och vill stanna kvar i det gamla. Tur att man ibland vågar hoppa av ¨det gamla tåget för byta till ett annat. Man är rädd för det nya, inte man kan ju veta innan att det nya är bättre än det gamla.
Att våga släppa taget för att gå vidare och utvecklas är ju en del utav livet..Vad modig och stolt man känner sig, skön känsla!
Ska försöak njuta av att vara ledig nu i helgen, lite ovant men man vänjer sig ganska snabbt med att jobba mån-fre och rutinerna är inte bara bra utan var ett måste för att få ordning på mitt liv.
Min kära vän Linda Lindqvist sa för ett ta sedan "Ulle du ska se om ett par månader har du träffat någon och hittat ett nytt jobb" jaja säkert tänkte jag..inte fan visste jag att hon skulle ha rätt! Linda jag börjar fasiken undra om du inte är synsk:)
Vad händer härnäst tro!? hihi
Jag trivs som fisken i vattnet, smärtan har väl inte försvunnit bara sådär(provar nu för tillfället akupuntur och får se som det hjälper) men alla är medvetna om hur läget är och är mycket förstående. Chefen har mer bekymmer om att jag inte säger till när det gör ont utan "kör på ändå" . det stämmer nog men Bella frågar väl sisädår 20 ggr på en dag om jag vill ha avlösning i kassan. hon e för go den bruden. Visst blir det "rusher" men det går inte att jämföra med mitt förra. Nu är det mindre rörigt och man gör sin uppgift.
Skillnaden är att man förbereder på morgonen för raster och luncher, sen är det full fart under lunchen, sen städar man.
Det kommer en del "kafferucher" när trötta studenter vill ha kaffe och smögåsar. Men när de kommer fram till kassan har det redan tagit det som ska inhandlas, bara att ta betalt liksom.
Det jag stör mig på och som gör att Ulle blir rörig i huvudet är när det slängs pengar runt mig för att en del inte orkar stå i kö som tar en halv minut.."men jag ska bara ha en kaffe" ..jaja
Igår gjorde Bella och jag en ny påhittad dans till låten "higher and higher" jag höll på att kissa på mig, så mycket skrattade jag...ja herregud vi jobbar och har så kul ihop..ÄNTLIGEN är vi ihop igen..det var två år sen sist men det känns nu som vi aldrig varit isär.
Fy tusan vad jag skratta och busat den senaste veckan...vi har dock jobbar hårt emellan.
Håller tummarna att min nackjävle orkar detta, men det kan man inte veta...jag möblerar om hej vilt i kassan för att det ska passa mig...har dessutom fått en arbetsterapeut som ska hjäla mig att se ut vad jag behöver för hjälpemedel för att allt ska funka så bra det bara kan..
Visst är det tokigt att man är så rädd för det nya och vill stanna kvar i det gamla. Tur att man ibland vågar hoppa av ¨det gamla tåget för byta till ett annat. Man är rädd för det nya, inte man kan ju veta innan att det nya är bättre än det gamla.
Att våga släppa taget för att gå vidare och utvecklas är ju en del utav livet..Vad modig och stolt man känner sig, skön känsla!
Ska försöak njuta av att vara ledig nu i helgen, lite ovant men man vänjer sig ganska snabbt med att jobba mån-fre och rutinerna är inte bara bra utan var ett måste för att få ordning på mitt liv.
Min kära vän Linda Lindqvist sa för ett ta sedan "Ulle du ska se om ett par månader har du träffat någon och hittat ett nytt jobb" jaja säkert tänkte jag..inte fan visste jag att hon skulle ha rätt! Linda jag börjar fasiken undra om du inte är synsk:)
Vad händer härnäst tro!? hihi
Kommentarer
Trackback
