ukuleleulle

Hade min kära syster på besök här igår, vi hade verkligen jätte mysigt och skrattade hela kvällen. Som vanligt tycker hon att jag är barnslig och pinsam som bara jag kan vara. Inte så att jag gör mig till på något sätt, man är ju som man är. Ibland känns det inte alls som att det är tio år emellan oss, speciellt inte hur äldre hon blir ,men allt som oftast känner man av det. Man hör sig själv säga att "när jag var i din ålder" så ditt och datt. Dessutom är det ju meningen att hon ska lära sig saker ifrån mig, är ju trots allt stora syrran, men har märkt att det ofta är tvärtom.
Kommer att tänka på när jag precis skaffat dator för dryga ett år sedan och fått igång internet och msn..då hade jag tre kontakter och satt och stirrade på datorn för att se om någon mot förmodan logga in..satt som ett barn på julafton, kollade på skärmen var 5 minut och när någon av tillslut loggade in, attackerade jag dem direkt. Jag hade väl inte koll på detta heller. Sen var syrran här och lånade datorn, hon hann inte mer än logga in förrän det plingade till i datorn från 30 kontakter, jag var hel fascinerad bara satt och stirrade och fråga henne alla konstiga tecken hennes vänner hade.... Syrran bara asgarvade.
Sen är det detta med språket..om alla konstiga uttryck som hon har hela tiden, meh, bah, jobba, liksom...bla bla bla. Det händer att jag tar till något av några nya uttryck, då använder jag dem i alla meningar tills att man träffar rätt. Syrran skrattar bara åt mig och säger att du orkar...och appropå ordet "orka" det ska jag lägga till i varenda meningen med en negativ innebörd, önska mig lycka till!!